Detta Ñr den viktigaste frÜgan fîr framtiden Att diskutera vad som kommer att hÑnda i framtiden fîrutsÑtter en sak - att det blir en framtid. I dagens lÑge Ñr detta inte sÑkert. Visst, tiden kommer inte att stanna, sÜ pÜ det sÑttet kommer det alltid att finnas en framtid. Men vi lÑgger normalt in sÜ mycket mer i betydelsen "framtid" - framfîrallt menar vi med "framtiden" den enskilde individens, vÜrt samhÑlles eller t.o.m. mÑnsklighetens framtid. Och den Ñr inte tryggad. Vi fîrstîr vÜr boplats, vÜr miljî med ett rasande tempo, bara fîr att pÜ kort tid vinna smÜ fîrdelar pÜ bekostnad av skador som Ñr nÑstan omîjliga att reparera. Om man letar efter liknelser Ñr en av de bÑsta att vi stÜr lÑngst ute pÜ den trÑdgren som vi sÜgar av - fîr att anvÑnda sÜgspÜnen. Den utan tvekan viktigaste frÜgan fîr framtiden Ñr den hur vi skall fÜ en framtid. NÑr hela vÜr existens stÜr pÜ spel kan knappast nÜgon annan frÜga vara viktigare. Hur skall vi uppnÜ ett samhÑlle som inte tar dîd pÜ sig sjÑlv eller fîrstîr den plats vi har att leva pÜ? Vi mÜste fÜ en kultur som har kretsloppstanken i ryggmÑrgen. Vi kan inte gîra nÜgot som begrÑnsar friheten fîr nÜgon annan - dÜ har vi missbrukat vÜr frihet. Detta gÑller Ñven om "nÜgon annan" Ñr kommande generationer som inte Ñr fîdda Ñnnu. Entropin, oordningen i universum îkar hela tiden. Det Ñr en grundlÑggande naturlag. éndÜ sÜ ser vi vart vi Ñn vÑnder oss inga tendenser pÜ îkad oordning, snarare tvÑrtom. Ur ett litet frî och lite jord kan den mest komplicerade och ordnade planta spira. Ordningen pÜ vÜr planet, jorden, har hÜllit sig vÑldigt konstant, kanske t.o.m. îkande under Ürmiljarderna. Detta kan ske eftersom energirik strÜlning (entropifattig energi) har nÜtt jorden frÜn solen - "tagit med sig" entropi och lÑmnat jorden i form av vÑrmestrÜlning (entropirik energi). SÜ lÑnge vi utnyttjar solens energi sÜ kommer oordningen pÜ jorden att fîrbli konstant lÜg. (Visst kommer Ñven solens energitillfîrsel att upphîra sÜ smÜningom - kanske om 5 miljarder Ür. Men med mÑnsklig mÜttstock Ñr det en inte helt felaktig approximation att kalla 5 miljarder Ür fîr "fîr evigt".) Men sÜ kom mÑnniskan. LÑnge var hon som vilken annan art som helst - en del i naturen. Men sÜ sakta, steg efter steg, bîrjade hon fîrÑndra naturen. Hon grÑvde sten ur marken fîr att utvinna jÑrn - sten som aldrig kommer att Üterbildas sÜ lÑnge hon lever. Hon grÑvde olja ur marken - olja som aldrig kommer att Üterbildas sÜ lÑnge hon lever. Hon grÑvde uran fîr att utvinna energi - uran som aldrig kommer att Üterbildas sÜ lÑnge hon lever. Ingreppen i naturen - framfîrallt de som aldrig gÜr att gîra ogjorda - har accelererat under hela mÑnniskans utveckling, men de senaste hundra Üren har de gÜtt med ett rasande tempo. Vi mÜste bryta denna utveckling. Vi mÜste ÜtergÜ till kretsloppet. Vi mÜste sluta tillfîra jorden mer entropi Ñn vi kan kompensera med hjÑlp av solens ljus. Annars bryter vi ner jorden - och utplÜnar framtiden. De tvÜ punkter som sÜ snabbt som mîjligt bîr Ñndras kraftigt fîr att uppnÜ ett tillstÜnd dÑr vi inte fîrbrukar mer Ñn det nyproduceras Ñr materialÜtervinning och energifîrbrukning. Jag kommer i denna uppsats att framfîrallt inrikta mig pÜ energifîrbrukningen, eftersom det fîr materialÜtervinning och materialÜteranvÑndning redan finns fungerande metoder - det saknas bara politisk vilja att lagstifta om dem. Vad det gÑller energifîrbrukning kan mycket forskning gîras. Det man fîrst tÑnker pÜ fîr att gîra energin mer miljîvÑnlig Ñr naturligtvis att producera den pÜ ett miljîvÑnligt sÑtt. Men eftersom vi troligen inte under îverskÜdlig tid kommer att kunna producera lika mycket, och billig, energi pÜ ett miljîvÑnligt sÑtt som vi kan gîra idag sÜ krÑvs Ñven att vi fîrbrukar mindre energi. (Med miljîvÑnlig kommer jag i fortsÑttningen att mena nÜgot som inte gÜr utanfîr kretsloppet - som inte tillfîr mer entropi Ñn vad som avlÑgsnas med hjÑlp av solljuset.) VÜr energifîrsîrjning mÜste alltsÜ helt och hÜller ske frÜn solens strÜlning - direkt eller indirekt. NÜgra av de metoder som finns idag fîr detta Ñr solfÜngare, vindkraftverk, vattenkraftverk, vÜgkraftverk och energigrîdor. Av dessa sÜ omvandlar den fîrstnÑmnda ljuset direkt till elektrisk energi, och de andra lÜter solljusets energi lagras i nÜgot medium fîr att dÑrefter utnyttja energin som mediet innehÜller. Energiutvinning som kÑrnenergi och eldning av fossila brÑnslen (olja, naturgas, stenkol, torv) Ñr fîrkastliga, inte bara fîr de skadeverkningar de Üstadkommer pÜ naturen (radioaktiva utslÑpp, fîrsurning, vÑxthuseffekt) utan Ñven fîr att de Ñr Ñndliga. Varje liter uppeldad olja kommer aldrig tillbaka, varje kluven uran-kÑrna kommer aldrig att Üterbildas. Elektrisk energi har mÜnga fîrdelar. Den kan transporteras îver stora omrÜden snabbt och utan stîrre fîrluster. Den kan framstÑllas pÜ mÜnga olika sÑtt. En bil som drivs av elmotor kan hÑmta sin energi antingen ifrÜn ett kÑrnkraftverk eller ett solkraftverk - det mÑrks inte och kan inte mÑrkas nÜgon skillnad. Fîr att byta drivmedel pÜ en bensindriven bil mÜste hela motorn bytas ut - och troligen stîrre delen av bilen byggas om. Elenergi Ñr oberoende av framstÑllningssÑtt. Det stora problemet med elenergi Ñr att lagra det. Det finns inget bra sÑtt att lagra elektrisk energi - med bra menas att man kan fÜ in mycket energi pÜ litet utrymme, liten volym och att man kan lagra och utvinna energin pÜ kort tid. VÜr energifîrbrukning Ñr alldeles fîr onîdigt hîg. Detta beror pÜ flera faktorer. Framfîrallt har energin varit alldeles fîr billig - vi har roffat Üt oss, snarast stulit frÜn naturen och lÜtit framtiden betala priset. Detta har lett till att det inte varit ekonomiskt lînsamt att utveckla energisnÜla tillÑmpningar. Det har varit billigare att elda mer olja fîr att hÜlla ett hus varmt Ñn det har varit att isolera huset bÑttre. Det har varit dyrare att utveckla energisnÜla kylskÜp Ñn att betala priset fîr den extra kostnad det blir pÜ elrÑkningen fîr ett energislîsande kylskÜp. MÜnga apparater stÜr pÜ i onîdan - ibland av tanklîshet, ibland fîr att det skall bli bekvÑmare fîr anvÑndaren. Moderna TV-, video- och stereo-anlÑggningar gÜr inte ens att stÑnga av eftersom man dÜ inte kan sÑtta pÜ dem med fjÑrrkontrollen! De tre punkter jag anser Ñr viktiga att satsa mycket forskning pÜ Ñr alltsÜ: * MiljîvÑnlig energitillfîrsel frÜn outtîmliga kÑllor * FîrbÑttrad lagring av elektrisk energi * Minskad energifîrbrukning Jag tÑnker lite noggrannare redogîra vad jag ser fîr mîjligheter fîr framtiden i dagens forskning och dagens tillÑmpningar. SjÑlvklart hoppas jag pÜ viktiga upptÑckter av helt nya metoder, och jag vill gîra klart att jag inte "binder mig" vid dagens metoder eller fîrbÑttringar av dem. Det behîver inte alls vara sÜ att solpaneler nîdvÑndigtvis Ñr det bÑsta sÑttet att tillvarata direkt solenergi - nÜgon kanske utvecklar ett system fîr att syntetisera fotosyntesen som Ñr îverlÑgset dagens solceller. De viktiga och îvergripande mÜlen Ñr de jag satt upp i listan ovan - de inriktningar jag nÑmner nu Ñr bara de forskningsomrÜden jag kÑnner till som jag tror kan vara lovande i framtiden. Jag tror att utveckling av bÑttre solpaneler Ñr ett bra sÑtt att fÜ icke-Ñndlig energitillfîrsel. De tvÜ punkter som fîr solpaneler Ñr viktigast att fîrbÑttra Ñr effektiviteten och priset. Det skall i framtiden gÜ att bygga solpaneler pÜ alla nya hustak - de mÜste vara billiga. Dessutom mÜste de kunna lÑmna energi Ñven nÑr de inte fÜr direkt solbelysning, under molniga dagar t.ex. Vindkraftverk bîr kunna tillverkas i mindre exemplar, sÜ att man kan ha en snurra pÜ i stort sett varje tomt. Det Ñr inte nîdvÑndigtvis sÜ att man mÜste bygga enorma propellrar fîr att det skall vara lînsamt - mÜnga smÜ lokala vindkraftverk kan t.o.m. vara effektivare, eftersom de blir utspridda och dÜ Ñr sannolikheten stîrre att det blÜser pÜ nÜgon av dem. Olika former av odlingar av energigrîdor bîr kunna utvecklas - det optimala hÑr mÜste vara att fÜ sÜ mycket energi som mîjligt med sÜ lite stîrningar i det lokala ekosystemet som mîjligt. Dvs konstgîdning bîr begrÑnsas, odlingen bîr uppta sÜ liten area som mîjligt och grîdorna bîr helst inte vara helt frÑmmande fîr ekosystemet i dess omgivning. Odling av alger i bassÑnger Ñr kanske ett alternativ till energiskog? Lagringen av energi har ett nÑra samband med mÜnga av de energiformer som jag nÑmnt ovan. BÜde vindkraft och solkraft Ñr otillfîrlitliga. Vissa dagar kan det blÜsa storm, andra kan det vara alldeles lugnt. Ibland kan solen gassa hela dagen, och andra Ñr det alldeles mulet och mîrkt. Fîr att gîra dessa energikÑllor praktiskt anvÑndbara krÑvs det en buffert, som lagrar energi nÑr det produceras i îverskott, och som lÑmnar ifrÜn sig energi nÑr det produceras fîr lite. Det viktiga kravet hÑr Ñr att det behÜller den lagrade energin utan alltfîr stora fîrluster under en lÑngre tid - kanske frÜn sommar till vinter. Andra tillÑmpningar av lagrad elenergi Ñr fîr t.ex. elbilen. Kravet dÜ Ñr snarast att mycket energi skall lagras pÜ litet utrymme och liten vikt, samt att det skall gÜ mycket snabbt att ladda upp. Om man skall lagra energi i form av batterier sÜ mÜste det vara Üteruppladdningsbara batterier. Och dagens uppladdningsbara batterier har mÜnga nackdelar. De innehÜller giftiga Ñmnen som bly och kadmium, de tar fîr lÜng tid pÜ sig att laddas, de Ñr stora, tunga och allmÑnt otympliga. BÑttre batterier mÜste alltsÜ utvecklas - batterier som gÜr snabbt att ladda upp och som har hîga kvoter lagrad energi/volymenhet och lagrad energi/viktenhet. Andra sÑtt att lagra energi finns ju. Kemiskt bunden energi kan vara rÑtt bra - bensin Ñr ju ett bekvÑmt sÑtt att lagra energi pÜ. Fîr lÜngtidsfîrvaring och i sammanhang dÑr stîrre mÑngder energi skall lagras skulle man kunna tÑnka sig ett system dÑr man lagrar energin i form av kemiska fîreningar, som energin sedan kan utvinnas ur och dÑr man slutar med samma kemiska fîreningar som man bîrjade med. VÑtebrÑnslecellen Ñr en tillÑmpning pÜ detta som vÑl fîrtjÑnar att utvecklas ordentligt. Fîrdelen Ñr ju uppenbar - vid fîrbrÑnning bildas vatten, och det Ñr det mest "miljîofarliga" vi har pÜ vÜr jord. Nackdelen Ñr vÑl framfîrallt att rent vÑte Ñr svÜrt och farligt att lagra och transportera p.g.a. explosionsrisken, samt att effektiviteten i stor skala Ñr lÜg. Inom slutna system kan man Ñven tÑnka sig att miljîfarligare kemikalier anvÑnds, men dÜ mÜste slutprodukterna tas omhand och ÜteranvÑndas och systemet mÜste vara lÑckage-fritt. Energifîrbrukningen mÜste minska. Detta kan ske delvis genom att vi anvÑnder oss av mindre energi - kanske tar bussen istÑllet fîr bilen, sÑnker innetemperaturen nÜgon grad och klÑr oss varmare istÑllet o.s.v. Forskarnas del i det hela blir att hjÑlpa till att utveckla mer energisnÜl teknik. KylskÜp som bara drar brÜkdelen sÜ mycket energi som de gamla Ñr under utveckling, och det Ñr bra. Nya energisnÜla lampor ersÑtter glîdlampan. Men det rÑcker inte med kylskÜp och lampor, alla omrÜden mÜste ses îver. Kan industrins energifîrbrukning minska genom effektivare maskiner? Behîver verkligen TV:n stÜ i standby-lÑge fîr att man skall kunna sÑtta pÜ den via fjÑrrkontroll? Kan diskmaskiner, spisar, dammsugare och tvÑttmaskiner gîras effektivare? Kan bilen (eldriven sÜ klart) gîras effektivare - kanske genom att den gîrs lÑttare? Kan vi fîrbÑttra isoleringen i husen sÜ att vi inte eldar sÜ mycket fîr krÜkorna - kanske tredubbla glasrutor eller effektivare isoleringsmaterial? Kanske t.o.m. "det intelligenta huset" kan komma till nytta, som bara har tÑnt i de rum man befinner sig i och som bara vÑrmer upp de rum som behîvs. Det gÜr Ñven att hitta helt andra aspekter pÜ frÜgan. Om man tillverkar snygga och bekvÑma varma klÑder (istÑllet fîr yllekoftan....) sÜ behîver man kanske inte har sÜ varmt inomhus istÑllet. Om cykeln fîrbÑttras, och cykeltrafiken underlÑttas, sÜ kanske man inte behîver ta bilen. En elmoped kanske Ñr ett bra mellanting mellan cykel och bil? Som jag nÑmnde innan Ñr det viktigt att inte lÜsa sig fast vid att bara fîrbÑttra de metoder och tekniker som finns idag, utan man mÜste vara îppen fîr alla mîjliga tÑnkbara lîsningar - som kanske ligger inom helt andra omrÜden Ñn de man tÑnkt sig. Det viktiga Ñr att vi uppnÜr ett samhÑlle utan inbyggd tidsbegrÑnsning, ett samhÑlle i harmoni med naturen, som inte fîrbrukar mer Ñn vad som produceras, som anvÑnder lika mycket energi som solen skÑnker det. Ett samhÑlle som varar fîr evigt.